Nyårsafton!
Hur fort kan tiden gå? Vart tog 2017 vägen?
 
Vad har då hänt under 2017?

Nu börjar jag verkligen känna mig hemma på skolan.
Skolvärlden var ju helt ny för mig och jag hade ingen erfarenhet av personer med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, nu vet jag mer om båda.
Vi har haft ett turbulent år på skolan med neddragningar och nya ägare och jag var
ett tag orolig för att bli utan jobb igen. Men jag har bestämt mig för att inte oroa mig
för det, jag har varit där tidigare och vet att det löser sig.
 
Tre härliga resor till Nerja blev det under året, i mars, maj och oktober.
Det känns verkligen som att jag kommer hem när jag kommer ner dit.
Med nytt jobb blir det inte så många semesterdagar så det blev inte mycket
ledighet under sommaren, men det blev i alla fall en semestervecka ute i
Gudinge med två av barnbarnen.
Den där solen som jag hade räknat med lyste med sin frånvaro,
men vi hade det mysigt ändå.
 
På tal om barnbarn så fick vi ännu en gåva i somras.
Familjen växer, nu är jag mormor till en kille och farmor till tre tjejer.
Så mycket kärlek hjärtat kan rymma.
 
 
 
Så vad väntar under 2018?
 
Härliga stunder med mina trollungar och deras föräldrar ser jag fram mot.
 Kanske en resa till Australien och någon resa till Nerja måste det ju bli.
Förhoppningsvis väntar en gallstensoperation för mig under våren.
Det ser också ut som att hela familjen kommer att finnas i
samma land igen from sommaren. Så skönt!
 
Nu tackar vi 2017 och bjuder in 2018.
Ett år som jag hoppas kommer att fyllas med glädje och kärlek.
 
Gott slut och gott nytt!
 
 
 

1 kommentarer

Eva

01 Jan 2018 13:59

God fortsättning på 2018 Mona, håller med om att det är lite svårt att lära sig en ny arbetsgivare efter nästa 40 år hos samma. Men det är spännande och roligt att få uppleva något nytt. Jag hade turen att få ett statligt jobb som ger mig massor av semesterdagar. Hoppas du får fler i år. Massor av kramar. Eva

Kommentera

Publiceras ej