Jag har nog aldrig varit så trött som jag är nu. Eller det har jag väl säkert varit när barnen var små, men i modern tid kan jag inte komma på att jag har varit det.
Jag sover ju alldeles för lite, för att sova åtta timmar skulle jag ju gå i säng före klockan åtta på kvällen. Det kostar på att gå upp 3:45 varje morgon.
Men jag ska inte klaga, jag jobbar ju.
 
- - - - - - - - - -
 
Onsdagkvällen tillbringade vi med Tommy.
Publikrep av föreställningen "En kväll med Tommy Cooper", där Göran Engman spelar den brittiske komikern med fezen otroligt porträttlikt.
Tommy Cooper kollapsade och avled under en TV-sändning 1984, publiken trodde att det ingick i numret och började skratta och applådera.
Det måste väl ändå vara ett bra avslut för en komiker.
 
- - - - - - - - - -
 
I onsdags morse satt jag på tåget och höll precis på att somna när man ropade ut i högtalarna att pga ett signalfel skulle vi passagerare få kliva av i Upplands Väsby och ta buss till Häggvik för att fortsätta med pendeltåget därifrån. Jag lyckades klämma mig in på bussen när den äntligen kom, det första föraren gjorde var att fråga om det var någon som hittade och kunde tala om hur han skulle köra.
Nåväl, jag blev i alla fall bara en halvtimme sen till jobbet.
Har varit med om värre förseningar.
 
 
fez, trött, tågförseningar,

Kommentera

Publiceras ej