Fler bitar av mig

Det börjar där borta, långt borta.
Det blir sportlov och så plötsligt finns det här i Sverige också.
Men det är ju bara typ en influensa, hur farligt kan det vara?

 

Vi fick en härlig vecka i Spanien, men samma dag vi åkte hem så började nedstängningen av landet. Det började pratas om det på dagen så vi bokade tidigare taxi och tillbringade sista dagen på flygplatsen i stället för i solen.
Hemma börjar vår två veckors corontän. Det fanns inga konstaterade fall i vår stad i Spanien, men vi tillbringade ju 9 timmar på flygplatsen bland personer från alla håll och kanter så lika bra att ta det säkra före det osäkra.

 

De två veckorna är över, vi börjar röra oss igen. Vi åker och handlar, levererar till mammor som inte ska vara ute bland folk. Men vi försöker att undvika kontakter med andra så gott det gåroch tvättar händerna hela tiden.

 

Vi ser på nyheterna varje dag, hör antalet sjuka och avlidna.
Ser förskräckliga bilder på sjuka människor, från andra länder.
Men Covid 19 är fortfarande bara något som andra har, ingen i vår närhet.

 

Men så kommer det ett samtal:
- X är inlagd på sjukhuset, konstaterad Covid 19 och det ser inte bra ut.
Helt plötsligt finns det här, mitt bland oss. Så många tankar.

 

X klarade inte natten, han är nu en i statistiken över avlidna i Covid 19.

 

Plötsligt är det så nära! Plötsligt finns det här!

Lyssna på experterna, håll er hemma, håll avstånd och tvätta händerna!