Idag var jag på den femte begravningen sedan i höstas, nu hoppas jag verkligen att det ska dröja länge till jag behöver vara med på en sådan igen.

En begravning rör ju alltid upp en massa känslor, oavsett hur nära man var den avlidne.
Många tankar som far genom huvudet och dom tårar som faller, dom faller inte bara för det som händer just då utan även för minnen av andra avlidna.



1 kommentarer

Eva

29 Mar 2014 19:55

Håller med dig, jag var inte på alla men det började med svärsonens pappas frånfälle helt otippat, sedan min älskade svåger, sedan minhalvbrors barnbarn, känd från Sophias änglar på TV, sedan en mycket kär vän också otippat. Sedan min underbara morbror. På måndag är det begravning av min gulliga svärfar, kanske även min karriär på Posten. Det är jobbigt, kram goa Mona

Svar: Eva!Begravningar är bra på det viset att man får ta avsked, att det blir ett avslut. Hur jobbigt det än är så känns det bra efteråt.
Vi får hoppas att vi inte åker ut nästa vecka, att vi fortfarande har ett jobb att gå till. Synd bara att vårt härliga gäng kommer att splittras.
Kram!
Jag

Kommentera

Publiceras ej