Fler bitar av mig

 

I morse fick jag en påminnelse om varför jag egentligen vill slippa tågpendla.

När Upptåget gled in på Uppsala Central kl 4:50 i morse var det tomt vid perrongen där det borde stått ett pendeltåg som skulle ta mig vidare mot Solna kl 4:56.
Vid den tiden på dygnet är det helt omöjligt att få någon som helst information om vad som händer och inte händer så där stod vi och hade ingen som helst aning om det skulle gå några tåg eller inte. 4:56 ställs in, 5:26 ställs in och 5:56 ska gå någon minut sent, tror vi alla som står och väntar.
Då har jag kallat på bilskjuts i stället och det är jag väldigt glad för när jag hör utropet i högtalarna att det inte skulle gå något pendeltåg förrän kl 6:26.

 

Efter att ha stått ute i kylan i en timme och väntat var det otroligt skönt att kunna hoppa in i bilen och äntligen vara på väg mot jobbet. Tack vare bilfärden kom jag "bara" en timme senare än vanligt till jobbet, dvs jag blev 45 minuter försenad.

 

Jag har tyckt att det gått så bra att pendla nu, men det är naturligtvis för att det har fungerat som det ska med något undantag. Nu när jag stod där och väntade idag så kommer ju minnena av alla andra gånger jag har stått och väntat tillbaka, och dom minnena är ju inte så jädra kul.

 

- - - - - - - - - -

 

Håriga killen ligger helt utslagen i soffan, lång dag på dagis sätter sina spår.
Tur att han får vara hemma och vila i morgon.